JAG ÄR.

Jag är Caroline, lejonkvinna i solen, våg i månen, mamma till 3- åringa Nova Shakti, kärlekspartner till en man som är min bas och ger mig den största känslan av att rota mig och stanna kvar här nere på jorden. 

Jag är yoga facilitator, vän, kvinna, storasyster till 5 småsyskon, varav 3 i livet, dotter, människa som fyller 37 år men har stannat kvar i känslan att jag är 27 sedan många år tillbaka.

Rörelser är som min poesi, som varit mitt första språk som ditt. Att få dansa i från mig räddade mig från tidig tonår där djup depression, bulimi/ anorexia, ångestattacker och otrygghet beboddes. Att möta yogan räddade mitt liv!

Jag tänkte aldrig arbeta med det jag idag gör utan det kom till mig som den enda vägen att ta, ifrån tecken ovan och omkring. Jag blev ledd från det större.

Det jag gör är även mitt liv utanför boxen av att kallas arbete. Yoga, rörelser från kropp och själ, att ständigt ställa frågor som gör mig friare inom men även närmare att vara i hängivelse med jorden. Med livet. Nyfiken. Varje andetag närmare mig. Närmare dig. I närhet och synk med natur och alla varelser på denna jord.

Om jag jobbade med annat så skulle jag till 1000 % vara skådespelerska. O en grym sådan! Älskade att spela teater som ung och var med i några uppsättningar och en musikal där jag 16 år gammal spelade huvudrollen, Roxy Star ;) Dock fick jag efter många månaders rep bara spela henne EN föreställning då jag skadade mitt knä i samband med dansen. Min värld rastade samman men flätandes ihop till att bli något berikande vackert och läkande. Det var även här jag mötte yogan för största gången.

Jag älskar att leva i det enkla och okomplicerade. Jag vill smaka på alla livets smaker men kan känna rejäla sura uppstötningar när jag trycks ihop till att vara placerad i ett fack av en definition av något. Som att jag är den långa tjejen, den blonda, den smala. den atletiska, kvinnan, hon som gör si, är så.

Jag ÄLSKAR musik (min medicin), oljor, öppna ytor, högt i tak, tidig morgonljus, det tomma inte än vakna. Det där sköra, vackra och sårbara i det oskalade i ögonblicket. Att stanna kvar även när det skaver, något som jag totalt ignorerat i mer än mitt halva liv. Jag älskar när jag talar sanning och när du kommer härifrån likaså. 

Jag älskar olika kulturer och att höra berättelser om hur andra tänker och gör annorlunda än vad jag är lärd. Jag gillar inte att stressa utan passar alltid tiden och kommer många gånger lite innan.

Jag dör inombords när jag tänker på alla barn som far illa, det maktlystna när någon som ger sig på en annan liten själ som bara vill bli älskas helt villkorslöst i tryggaste armarna. Jag kan ligga vaken på nätterna, känna smärtan och det osäkra som de små känner av att bli svikna. Det känns bortom ondast. Varje fiber av mig går sönder. 

Jag är 179 cm och syns nog överallt. Kommer ihåg att jag alltid varit ett huvud längre än de i min närhet. I skolan så trodde skolfotografen att jag var en av lärarna. 

Jag älskar min ståtlighet men ibland vill jag bara vara osynlig och gömmas.

Jag skiter fullständigt i hur många följare jag har på Instagram eller kommer att få. Ibland vill jag bara lägga ner allt som har med sociala medier men så påminns jag om det vackra av samhörighet i att mötas när vi inte kan ses kropp till kropp. Speciellt viktigt i den värld vi omfamnas av idag. Jag inspireras och vill inspirera. Från äkthet och verklighet.

Jag är introvert men alltid trott tvärtom, att jag har behövt vara den bärande, i centrum-själen hela min tonår. Jag hatar att shoppa men köper jag något så tänker jag alltid att jag har rött läppstift på 💄, låt mig förtydliga,för allt bara blir så mycket snyggare då. 

Jag hatar skvaller( !!!), att titta på skräckfilmer och att vara inomhus hela dagen. Jag älskar choklad, champagne färgade rosor! Och Solroser!!!! 

Om jag fick önska en sak för mig själv så skulle det vara att ha en änglaröst för jag älskar att sjunga men oftast låter det galet falskt. Jag brukar tycka att min röst låter så fin när jag cyklar hemåt, med hörlurarna på, sjungandes högt tillsammans med någon grym artist. När de åker av så märker jag hur det inte låter så i ton så att säga ;)

Jag vill ha mindre prylar i mitt liv och större ytor av relationer och möten. IRL. O njuta mer av livet. Jag kan ha svårt att lita på människor och om de som jag litar på sviker mig släpper jag dem direkt. De som jag tar mig nära är de jag när om av hela mitt hjärta.

Jag är kass på att läsa. Somnar oftast innan jag hinner öppna boken (alltid innan 21:15 ändå= kört) men skyller på att jag är mitt uppe i småbarnsåren och att det kommer bli bättre sen. Det kommer det inte med största sannolik utan det berör mer av att lyssna på poddar eller titta på föreläsningar/ filmer.  

Jag drömmer om att vi alla orkar kasta av oss den kliché askiga fastaden i våra kategorier som vi sätter på oss själva och varandra och mötas nakna här och nu. Framåt. Öppnar våra ögon och om och om ställer oss frågan, ALLTID från Kärlek, vad som är viktigast? Inte bara för lilla oss, utan det större sammankopplade nätverket av att vi alla är en droppe i havet. Inte separerade. Inte förlorade. Inte skadade. Att möta varandra från det kött/ blod/ ALLA varelser bär.

Vem är DU??❤️

Kärlek,

// C